Om du har utsatts för ett brott kallas du som brottsoffer för målsägande. I vissa fall har du som målsägande rätt till ett s.k. målsägandebiträde. Ett målsägandebiträde är en jurist, vanligen en advokat, som har till uppgift att tillvarata dina intressen och vara ditt personliga stöd under hela brottmålsprocessen, dvs. både under förundersökningen och under rättegången. Dessutom har målsägandebiträdet till uppgift att bistå dig med att föra talan om skadestånd, s.k. enskilt anspråk, med anledning av brottet om detta inte görs av åklagaren.
Regler om målsägandebiträde och när ett sådant biträde ska förordnas återfinns i lagen (1988:609) om målsägandebiträde (LOM). Av 1 § LOM framgår att den grundläggande förutsättningen för att ett målsägandebiträde ska kunna förordnas är att en förundersökning har inletts eller återupptagits. I samma paragraf återfinns en uppräkning som reglerar i vilka typer av mål och under vilka närmare förutsättningar som ett målsägandebiträde ska förordnas.
Enligt den första punkten i uppräkningen följer att ett målsägandebiträde ska förordnas i mål om sexualbrott enligt 6 kap. brottsbalken om det inte är uppenbart att målsäganden saknar behov av ett sådant biträde. Med andra ord föreligger det en stark presumtion, dvs. ett antagande, om att ett målsägandebiträde ska förordnas i sexualbrottsmål. Rätten till målsägandebiträde i dessa fall gäller oavsett om brottet har fullbordats eller inte.
Av den andra punkten i uppräkningen följer att ett målsägandebiträde ska förordnas i mål om brott enligt 3 eller 4 kap. brottsbalken, på vilket fängelse kan följa, eller enligt 8 kap. 5 eller 6 § brottsbalken om det med hänsyn till målsägandens personliga relation till den misstänkte eller andra omständigheter kan antas att målsäganden har behov av ett sådant biträde. Exempel på brott som återfinns i dessa kapitel och således faller under denna punkt är misshandel, olaga frihetsberövande och rån. Gemensamt för nämnda brott är att de riktar sig mot person. Domstolen gör i dessa fall en bedömning av målsägandens situation, sett i relation till det brott som målet gäller. Förutom att en nära relation till den misstänkte kan ha betydelse för frågan om rätt till målsägandebiträde kan även andra omständigheter av personlig art ha betydelse för frågan om rätten till biträde. Sådana omständigheter kan enligt förarbetena exempelvis vara intellektuell funktionsnedsättning, ålder eller beroendeställning.
Enligt den tredje och sista punkten i uppräkningen kan ett målsägandebiträde även förordnas i andra typer av mål än de som nu nämnts. I förarbetena nämns utpressning, bedrägeri och mordbrand som exempel på brott som kan falla under denna punkt. För att rätt till målsägandebiträde ska föreligga i dessa fall förutsätts att det är ett brott på vilket fängelse kan följa samt att det finns ett särskilt starkt behov av ett biträde. Med det avses att det ska vara fråga om ett brott av kvalificerat slag som har inneburit en allvarlig kränkning av målsäganden.
Du som målsägande kan antingen begära ett målsägandebiträde av förundersökningsledaren, som i sin tur sedan anmäler begäran hos domstolen, alternativt begära ett målsägandebiträde direkt av domstolen. Förundersökningsledaren har dock, om denne anser att det finns anledning att förordna ett biträde, ett eget ansvar att självmant anmäla detta hos domstolen vilket framgår av 23 kap. 5 § rättegångsbalken. Du som målsägande har rätt att önska vem du vill som ditt målsägandebiträde och det är staten som betalar för målsägandebiträdet, dvs. du behöver inte själv bekosta ditt biträde.
Advokaterna Lisa Barnekow och Emilia Liedbeck vid Altius Advokatbyrå HB åtar sig uppdrag som målsägandebiträde. Hör gärna av dig till oss om du behöver hjälp.
